Fattig mans Hjalmar Söderberg
En fredagskväll för en tid sedan. Jag
är ute på lokal med jobbet. Vi avtackar en kollega med mat och
present. Vi är inte så många men får lagom plats kring ett runt
bord där alla kan prata med alla. Jag sitter med ryggen mot hörnet
och god sikt över hela rummet. Då och då går blicken till ett par
lite längre bort.
Killen ser jag knappt. Han sitter
nästan med ryggen mot mig och skyms av en av mina kollegor. Tjejen
är kanske 25, vacker på det där sättet man är i sådana här
sammanhang. Jag är inte intresserad av att lära känna henne. Inte
av att spana in eller fantisera något heller för den delen. Jag ser
på henne för att försöka läsa deras situation. Jag undrar om de
är på dejt, om de har trevligt. Om de tycker om varandra. Jag letar
i minnet efter sådana där tecken som jag läst om men aldrig lärt
mig på riktigt: Böjer hon sig fram? Skrattar hon?
När det där lite fumliga uppbrottet
kommer då de ska få ordning på jackor och betalning och börjar
säga hejdå fast de vet att de ska följas åt nedför trappan, har
jag fortfarande inga svar. Men jag hoppas att det var en kväll de
kommer att minnas. För jag har också insett att det där är en
verksamhet jag aldrig kommer tillbaka till.
Det hör till bilden att jag aldrig
dejtat. När Sofia och jag började gå ut var vi redan ett par. För
många andra är det där att sitta mittemot någon över en portion
finmat och ett tänt ljus förknippat med prestation. Att visa en god
sida. Att bjuda till. Att bedöma den andra. För mig är det en lek.
Att fråga. Att associera, spinna återkoppla. Utforska varandras
tankar och världar utan större risk än att det kanske blir tråkigt
en stund.
Det är borta nu och även om jag
hoppas att min fru och jag kommer att kunna tala med varandra igen
(det är alltid något barn som skriker eller något barn som sover)
så vet vi mer var vi har varandra. Och även om det värsta skulle
hända med mitt äktenskap så skulle jag inte bli ung igen för det.
Men när jag ser andra hålla på kan
jag minnas den där lätta svävningen. Stearinljussken mot hud.
Överraskade småskratt. Allt som är okänt. Allt som är möjligt.
U.J.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home