Utkast till insändare

<>När jag först hör talas om valresultatet är det chockartat och när jag sedan läser resultattabellen är det med växande obehag. Sverigedemokraterna har fått 2,3 % av rösterna. En representant i kommunfullmäktige.
Det väcker säkert tankar hos många. Hos mig blir en tanke särskilt tydlig: jag vet inte om jag vill flytta hem igen.

Att det finns enstaka sverigedemokrater i kommunen är väl inte särskilt uppseendeväckande men de är alltså drygt 300. Det ger ingen vacker bild av Ulricehamnaren.

Över 300 Ulricehamnare accepterar alltså en samhällsanalys baserad på att det finns en enhetlig svensk kultur (eller tradition) och att denna kultur kan och bör hållas isolerad från andra. (Bara tron på en ren svensk kultur är mycket tvivelaktigt.) Över 300 Ulricehamnare accepterar en indelning i ett Vi och ett Dom.

Men anledning till att invandringen ska minskas är tydligen ekonomisk.

Själv tycker jag det verkar mycket underligt och tyder på en väldigt mekanisk bild av arbetsmarknaden. Min personliga erfarenhet är att det finns flera branscher med jobb som de flesta svenskar är ”för fina” för att söka. Invandrarna bär upp stora delar av samhället. Det är inte ”de” som utnyttjar ”oss”. Det är ”vi” som utnyttjar att de nya svenskarna inte är lika kräsmagade som de gamla.

Jag har aldrig hört någon etablerad nationalekonom tala om belastningen som invandrarna skulle utgöra på det svenska välfärdssystemet, men även om det vore så: skulle det göra någon skillnad? Har vi inte en skyldighet att ta hand om och bistå dem som har det sämre än oss?

Drygt 300 Ulricehamnare anser inte att vi är skyldiga att hjälpa vår nästa om det tär på våra egna marginaler. Drygt 300 Ulricehamnare anser inte att vår samhällsgemenskap baseras på människors lika och unika värde utan på blodets röst, på Folket (vilka de nu är).

Har vi någon etisk rätt att påstå att svenskar ska få jobb före invandrare? Har vi någon rätt att låta våra egna sysselsättningsproblem få oss att negligera berättelser om förtryck och tortyr?

Jag kan själv inte komma på några bra skäl.

Mycket må vara illa ställt i konungariket Sverige men internationellt sett är det fortfarande ett av världens mest välmående länder. Vårt välfärdssamhälle är byggt av otaliga arbetstimmar och med segdragna förhandlingar men det är även resultatet av en magnifik tur och mycket hjälp utifrån. Vi ska inte inbilla oss att vi personligen har byggt upp samhället eller att det skulle vara förbehållet de med samma modersmål som vi att vara med på bygget. Det vore bara egoism.

<>Jag har bott i Ulricehamn under hela min uppväxt och vid ett par tillfällen arbetat som guide och försökt förmedla hur bra jag tycker om den här bygden. Det lär vara över nu.
Nu när jag snart tar ut min examen har jag tänkt tanken på att det vore trevligt att flytta hem till Ulricehamn och arbeta där men den tanken har tappat sin lyster.

Kära Ulricehamnare: jag känner inte igen er.

Och jag vet nu att ni inte tycker om främlingar.

<>Urban Jarvid
Ulricehamnare 1980-2001