kvasi-ynk

Nu är vi där igen: vid gnället. Jag kväver ett gnäll. Jag har just genomgått ett ganska långt möte med andemeningen "Nu måste vi banne mig jobba, annars tar f-n bofinken". Och så fick jag ett e-postmeddelande från uppdragsgivaren om hur det går med utredningen: är den klar så att den kan presenteras på septembermötet?
Nu måste jag dra hela historien om för mycket jobb och datorkrascher en gång till och känna mig ännu uslare. Fast de har väl en poäng i att det börjar bli dags att axxa. Fast jag är så himla trött på att be om ursäkt. Och jag känner hur jag kommer längre och längre bort från det jag vill göra. (Jo, jag vill ha en bra BAM-dag och jag vill knyta ihop uppsatsen men på något sätt skulle jag gärna delegera det till en tjänsteande just nu.)

U.J.