Förbjuden nyfikenhet

Guilty pleasures kallas tydligen de där utslagen av dålig smak som vi kultursnobbar emellanåt koketterar med.

Det är möjligt att det är fråga om ett sådant.

Saken är den att min morbror var här som hastigast tidigare idag. Företaget han arbetar för har en personallägenhet på Mallorca och därför har han nyligen varit där. Idag fick jag låna en liten reseguide.
Och jag känner att det börjar kittla. Jag vill läsa på och lägga en massa tid och tankekraft på förberedelser. Någonting pirrar i mig och jag är rädd att det är nyfikenhet.

Samtidigt så är det ju knappast något äventyr jag är på väg till, och det vet jag mycket väl. (Dessutom har jag fortfarande en del efterarbete kvar från Grönland och det är bra mycket angelägnare.) Och jag tvivlar på att jag kommer att lära mig något av den här resan. Jag vet inte ens om jag ska försöka.
Är det inte lite svennigt att veta något för att man hört det av en guide på Mallorca?
Jag antar att jag kommer tillbringa en del av min lediga tid på internetkaféer men man ska nog inte räkna med något resebloggande. Dokumentationen kommer att bli mycket sparsam och det skulle inte förvåna mig om jag hoppar över den episoden i min självbiografi.

U.J.