Efter att ha åkt radiobil i 2-3 veckor

Om jag haft möjlighet att diktera medan jag gått och moppat de senaste veckorna eller varit lite piggare på kvällarna hade jag nog kunnat skrivit en hel del här men till den arbetande klassens förbannelse hör tydligen att uppslag och idéer så lätt hinner glömmas bort eftersom man inte har möjlighet att göra något av dem när de dyker upp. Hursomhelst är det ganska trevligt att arbeta. Även om jag har lite privata synpunkter på hur jobbet görs så gör jag ändå någon sorts nytta. Ingen dag är den andra riktigt lik, samtidigt som jag har en del regelbundna hålltider.
Fasta arbetstider: när hade jag det senast? Känns som om det var åratal sedan jag jobbade på det här sättet. Räknas introduktioner skulle mina två dagar på Schedevi psykiatri kunna räknas, men de var ju knappast regelbundna, de låg ju inte ens i rad. Alltså antar jag att mitt senaste hederliga arbete inföll någon gång sommaren 2001. Hög tid att ha ett nu alltså. Lite jobbigt är det att aldrig ha tid att gå till skattemyndigheten eller högskolebiblioteket, men å andra sidan slipper jag ju göra det då.
En bra sak till är att jag inte har tid att göra av med några pengar numera. En tredje, och viktigare, är att jag inte tänker på min lön särskilt ofta. jag tänker på jobbet istället för på flisen. Det känns som ett klart sundhetstecken.

Nu har jag susat omkring i nästan femtiofem mil med firmabilen och radion har hela tiden varit inställd på RixFM. Sedan jag släpptes ut från lumpen (inlåst med Radio NRJ i sju månader) har jag varit passionerad P1-lyssnare men just nu tycker jag faktiskt att det är ganska ok med popp-snören och små fåniga tävlingar och rutingnabbande. Det är ganska ok att de spelar så få låtar också - än så länge iallafall - för det finns alltid någon låt man tycker lite bättre om som man kan bli glad när den kommer.

Vad jag däremot inte kan förlåta dem är att de har nyheter från aftonbladet. Det är intressant att märka skillnaden mot ekot: Ekot börjar alltid sina mornar med någon dammig undersökning om tex förhållandet mellan kön, arbetslöshet, ålder och bidrag. En undersökning som knappast kommit under natten men som ändå ingen läst och alltså kan motivera lite tid.
Aftonbladet förlitar sig på artiklar som stod på nätet på eftermiddagen dagen före.
Fast det magstarka är förståss urvalet: Jag vägrar gå med på att en av Sveriges tre största nyheter är att en unge kommit bort från dagis och hittats vid en motorväg eller att någon brandskadat sig på en grill. Dessa autentiska nyheter förtjänar väl ungefär sidan 3 respektive 7 i en lokaltidning. De är inte nyheter, de är bara skit som har hänt. Snälla, säg att vi har nyhetstorka och att det inte alltid är så här.

Gårdagens fåniga reflektion i sviterna av ett Lisebergsbesök: Farfars-bilarna måste rimligtvis lägga på ett "fars" i namnet snart, om det inte redan borde hänt. Dagens farfädrar till målgruppen är faktiskt uppvuxna på femtiotalet.

U.J.