Fredrik II är nog nöjd

Det finns tydligen de som inte får jobb i det här landet och gnäller på det. Jag tycker inte jag gör annat än blir påprackad jobb hela tiden. (Fast alla ansökningar givetvis bemöts med tystnad.)
Ja, jag har pratat med firman igen. Och det är inget nytt om hur långvarigt mitt sjukvikariat kommer att bli. Snarare tvärtom: Det finns inget slut på det. Chefen drog till med sisådär en månad till åtminstone. "Räkna med våren" sade hon. Hon skojade tillochmed om livstidskontrakt och att "nu kommer du aldrig härifrån". Förmodligen visste hon inte riktigt hur väl hon träffade.

Jo, jag är väl grinig nu. Det kan ha att göra med att jag just avslutat den åttonde dagen i en tolvdagarsvecka.
I teorin är allt bra. Jag jobbar lite grann. Jag blir inte rik (vad det nu är för vits med att jobba isåfall?) men går runt. Jag gör någon form av samhällelig nytta.
Men hittills tycker jag inte att det funkar något vidare. Om den följande månaden ska vara såhär är det stor risk att jag inte kommer att få något vettigt gjort alls. Förrutom att kasta iväg en och annan dålig jobbansökan.
Tills vidare får jag väl blunda och tänka på CSN. Sedan får jag hitta på en desperat räddningsplan.

U.J.