Sjukskriven i det litterära Borås
I veckan var dags igen för den enda årliga boråshändelse som rapporteras följande dag på landets kultursidor (med viss reservation för Borås Open): Utdelningen av Borås Tidnings debutantpris. En ung lovande stackars författare får hundra lax. Borås får leka kulturstad och förekomma i en stor del av framtidens författarporträtt. ("Han slog igenom med romanen ... som belönades med Borås Tidnings debutantpris...") DN kallar det redan "prestigefyllt".
Förra årets tillställning var en storslagen föreställning med dragning åt den absurda farsen, främst eftersom Björn Ranelid hotade "släcka" Henrik Schüffert pga saker denna gjort i melodifestivalen. (Detta skulle även göra BR till den större komikern av dem.) Och sedan lite outhärdlig Tjechov på seminarierna där man fick en plågsam förstahandsdemonstration av vilket elände det måste vara att vara ung kvinnlig författare och alltid få frågor om sin unghet och kvinnlighet.
Tyvärr missade jag det iår. Jag var sjuk. Jag är fortfarande sjukskriven fast just nu är det Sofia som övertagit sjuksängen och jag som springer och hämtar te och smörgåskex. Någon kräksjuka hade graserat i Oskarshamn precis innan jag jobbade där i måndags (troligen ingenting med döda fåglar att göra) och den följde med mig hem. För min del var det "väntevecka" mellan inlämning och seminarium nu så någon större skada är egentligen inte skedd. Jag tappar bara ett fiktivt försprång och använder tiden till att ligga och läsa serier istället.
Fast lite frustrerande är det ju att aldrig komma ut. Det får den där gamla studentångestvalsen om målet och meningen fastna i huvudet igen. I synnerhet som man aldrig skriver numera utan bara tänker på sin uppsats och flyr från att tänka på sin uppsats.
Hursomhelst vann en kille som heter Tichy (vilket ni nog hört), som dessutom precis belönats med arbetsstipendium från Bonniers. Skojig detalj är att han är ihop (sambo?) med Ida Börjel som vann förra året. Här har vi ett kronprins(esse)par i den svenska litteraturen! Eller i stipendiesystemet. Vilket får vi se.
Ska min tillvaro fortsätta så här får jag nog snart hitta på något konstruktivt.
U.J.
Förra årets tillställning var en storslagen föreställning med dragning åt den absurda farsen, främst eftersom Björn Ranelid hotade "släcka" Henrik Schüffert pga saker denna gjort i melodifestivalen. (Detta skulle även göra BR till den större komikern av dem.) Och sedan lite outhärdlig Tjechov på seminarierna där man fick en plågsam förstahandsdemonstration av vilket elände det måste vara att vara ung kvinnlig författare och alltid få frågor om sin unghet och kvinnlighet.
Tyvärr missade jag det iår. Jag var sjuk. Jag är fortfarande sjukskriven fast just nu är det Sofia som övertagit sjuksängen och jag som springer och hämtar te och smörgåskex. Någon kräksjuka hade graserat i Oskarshamn precis innan jag jobbade där i måndags (troligen ingenting med döda fåglar att göra) och den följde med mig hem. För min del var det "väntevecka" mellan inlämning och seminarium nu så någon större skada är egentligen inte skedd. Jag tappar bara ett fiktivt försprång och använder tiden till att ligga och läsa serier istället.
Fast lite frustrerande är det ju att aldrig komma ut. Det får den där gamla studentångestvalsen om målet och meningen fastna i huvudet igen. I synnerhet som man aldrig skriver numera utan bara tänker på sin uppsats och flyr från att tänka på sin uppsats.
Hursomhelst vann en kille som heter Tichy (vilket ni nog hört), som dessutom precis belönats med arbetsstipendium från Bonniers. Skojig detalj är att han är ihop (sambo?) med Ida Börjel som vann förra året. Här har vi ett kronprins(esse)par i den svenska litteraturen! Eller i stipendiesystemet. Vilket får vi se.
Ska min tillvaro fortsätta så här får jag nog snart hitta på något konstruktivt.
U.J.
0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home