långrandigt

Idag är det förkylt. Inte så mycket mer.
Och så vill jag bara meddela att jag noterat vad mina hypotetiska läsare nog upptäckte redan för ett halvår sedan. Det är något med det här, layouten eller jag, som får all text att se längre ut än vad den egentligen är. Kanske de korta raderna. Kanske för att jag helt enkelt skriver långrandigt. (DET är isåfall ingen nyhet.)
Jag antar att jag får skärpa mig.

F ö är Halim en don Quijote-gestalt, fast en omvänd där vi utgår från hans egen logik och succesivt upptäcker att den är en annan än den önskvärda, samtidigt som han gör samma resa.
(Ok. de första varningstecknen kommer redan i första kapitlet så där bredde jag kanske på väl bra.)

108 ord fram till parentesen. Det tar sig.

U.J.